En handelsresandes död          av Arthur Miller med Unga FolkTeatern


Willy Loman har levt hela sitt liv i en dröm- värld skapad av honom själv. Viktigast av allt är att man är omtyckt och framgångsrik.

Vilket liv väljer du? Alla dörrar står öppna för dig. Vad har du för drömmar? Vad vill du bli? Våga satsa på dig själv! Du får välja vilken framtid som helst, men du måste välja - fort!

Denna hets genomsyrar dagens samhälle. Familjen Loman är vårt samhälle i mini- atyr. Vi lever aldrig i nuet. Istället förlägger vi våra liv till det förgångna eller till fram- tiden. Om jag bara hade pluggat… om jag bara hade arbetat hårdare… om jag bara kunde få det där jobbet… om jag bara… 

Översättning: Sven Barthel  
Regi: Jonas Eriksson
Medverkande: Karl-Gunnar Malm, Elisabeth Falk, Mattias Wallin, Josef Harringer, Lars Englund/Bengt Funseth, Robin Björkman,
Pamela Cortes Brun

   

Spelades våren 2001 
Speltid: ca 2 tim inkl paus 

Spelplan                       Biljetter


Recension - Nättidningen Ny Tid


Rec.klipp GP 2001-03-09 Amelie Björck

"Sönderfall på bara ett andetags avstånd."

"Unga Folkteaterns ömsinta porträtt gör En handelsresandes död till stor teater i det lilla formatet."

"Den 40-50-tals-nostalgi som ibland lägger en hinna mellan scen och publik, har Jonas Eriksson effektivt opererat bort i sin bearbetning."

"Föreställningens levande regi tar hela caférummet i anspråk. I en restaurangscen sätter sig fadern och sönerna vid ett av borden, och det är förtvivlat att se katastrofen torna upp sig på bara ett andetags avstånd."

"Den gamle mannen biter sig envist fast i livslögnen om sig själv som en man med anseende – och äldste sonen Biff blir den som får spegla hans fall."

"Josef Harringer är ett fynd i rollen som Biff. Helt avspänd gör han besvikelsens ord till sina, säger dem som man själv skulle gjort det om hamnade i samma klämma. Han behåller sansen just till det ögonblick då allt blir övermäktigt: ”Jag är en dussinmänniska, och det är du också”, vrålar han och kastar sig om benen på fadern, som svajar som ett dött träd och tafatt griper om hans axlar. Det är en scen som kvider under övermäktigt framgångstryck. Det är allmängiltighet med högsta specifika vikt."