"Gnistrande spel"
"En mer angelägen pjäs än Emma Broströms och Rakel Wärmländers
Igen och igen kan jag svårligen föreställa mig. Den spelas bara till
den 9 september, så det är alltså precis nu ni skall knappa in numret
till Folkteaterns biljettkassa."
"Jag har sett en del vittnesmål i ämnet från scenen, men aldrig en
så helt igenom lödigt gestaltad monolog som Rakel Wärmländers".
"Det blir oerhört personligt men aldrig någonsin privat; därtill är
Wärmländer alltför professionell; erfarenheterna vilar i skådespelar-
uttryckets botten och gjuts in i hennes starka fysiska närvaro."
"Spelet slår veritabla gnistor ut i salongen, i en text så drabbande
riktad ut mot var och en av oss att pjäsens ärende går rakt in i
märgen."
"Hon berättar, nej uttrycker, med sitt imponerande sceniska språk"
"Vad som gör föreställningen så fascinerande är att Wärmländers
och Broströms helgjutna text faktiskt lyckas bli en förtätad människo-
kropp av kött och blod på scenen"
"Skådespelaren Wärmländers rasande skarpa gestaltning av kraften
i denna kvinnas kamp för livet gör föreställningen helt omistlig."
Anders Thuresson Göteborgs Fria Tidning 2006-09-04
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
"Styrka, humor och livsglädje har minst lika stort utrymme kring den
bull- och blomsmyckade toaletten som ångesten, desperationen och
förtvivlan."
"Det är annorlunda gjort, inte någon problempjäs utan en
handlingskraftigt
berättad historia, upplyftande fri från ojanden om det hemska."
"Hon gör en otroligt intensiv föreställning med våldsamma känslokast
som inte kan annat än imponera."
"En utveckling mot insikt som elegant speglas i de två röster som
läser litteratur om anorexia nervosa, en stakande nybörjarröst och
en driven uppläsarröst som kan texten sedan länge."
Marita Adamsson SvD 2006-09-06
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
"Att vara ung är för djävligt, sa Hjalmar Söderberg för hundra år sedan.
Uttrycket har inte förlorat sin aktualitet..."
"Rakel Wärmländer är hänsynslöst självutgivande i sin målning av vår
tids
varianter av kroppens lust och själens obotliga ensamhet."
"Hon undviker rutinerat sentimentalitetens frestelse."
"...en uppmaning om att vi också måste börja leva våra drömmar."
Åke S Pettersson Scenkonsttidningen ALBA 2006-09-03