Hallands Nyh. 2000-10-05 Björn Gunnarsson
”Man
får gratulera”
”Kanske
är det just därför som det nu 25 år gamla stycket är så bra
teater, därför att det är teater om teater, men samtidigt också om
livet, och särskilt bra blir det i en stark och lysande uppsättning
som Folkteaterns.”
”Det
är svårt att lyfta fram någon enskild prestation i en så spelvan och
samspelt grupp som de fyra Folkteaternskådespelarna...”
”...andra aktens delvis försonande dialog mellan två oförsonliga
fiender är alldeles enastående.”
”Leif
Ericsson ger Strindbergs pojkaktiga svaghet bakom titanmasken ett
ovanligt levande och rörande ansikte, medan Christer Fjällström
som den danske aktören Viggo Schiwe på ett fantastiskt sätt
gestaltar konflikten mellan 1800-talets melodramatiska skådespelarteknik
och naturalismens nya och modernare stilkrav.”
”Det
är helt enkelt den mest lyckade rollbesättning jag sett på länge;
Anna Söderlings porträttlika och riviga Siri von Essen, Eva Hermanssons
allt annat än porträttlika men – som typ – desto mer trovärdiga
Marie David.”
”Som
kritiker kan man bara böja sig och gratulera till en näst intill perfekt
och med verket kongenial uppsättning; inte minst känns det oerhört
glädjande att för en gångs skull se och höra kraftfulla och
koncentrerade skådespelare som tar inlevelsen med rollfiguren på
absolut största professionella allvar.”
________________________________________
GT
2000-09-26 Kristjan
Saag
”…en
förstklassig liten ensemble och med Leif Ericsson som en samtidigt
diabolisk, småaktig och djupt sorgsen Strindberg – överhuvudtaget
ett av de mest sammansatta rollporträtt jag sett på länge.”
”Och det
höjer Strindberg från en genial gnällspik till en varelse som kämpar på
liv och död för det han tror på…”
”Enquist
låter, i en helt underbar scen, Strindberg och ”tribaden”
Marie David mötas i ömsesidig respekt för varandras styrka och
envishet. Aldrig har jag sett den spelas mer värdigt än av Leif
Ericsson och Eva Hermansson.”
________________________________________
Expressen
2000-09-22 Tomas
Forser
”…föreställningen
har en grundtrygghet och spelas med uppfordrande övertygelse och
konsekvens.”
”Det
är skönt att se en föreställning som så utan åthävor och så
lojalt går i god för sitt stycke.”
”…Leif
Ericsson programmatiskt nedtonade spel som ger gott utrymme och resonans
åt motspelarna.”
________________________________________
GP 2000-09-21
Sven Rånlund
”Siri
von Essen…spelas övertygande av Anna Söderling.”
”Alldeles utmärkt är Eva Hermansson som Marie David, Siris älskade
danska…”
”Tillsammans
får kvinnorna Ericssons Strindberg att alltmer kämpa för sin manlighet,
vilket i den andra akten leder fram till föreställningens starkaste scen…”
”Man och kvinna, två sidor av samma ansikte, förstår för ett
ögonblick varandra.”
Skånska
Dagbladet 2000-10-16
Helmer Lång
”Ett
stycke lysande teater”
”Det
är en mycket stark föreställning som Folkteaterns kärntrupp genomför.”
”Alldeles
lysande är Anna Söderling som Siri von Essen,
mörk och sensuell…” ”Och mot henne lika intensiv…Eva
Hermansson som gestaltar
verklighetens Marie David. Det bränner till av sensualism och
kvinnosamförstånd i deras aktion, i blickar och gester…”
”Christer
Fjällström som unge Schiwe har
gjorts till en dum pajas…det är roligt, underhållande liksom
en hel del repliker i detta egentligen traumatiska drama.”
”Till
slut Leif Ericsson, i
perfekt Strindbergs- mask, med skägg, rasande blekt ansikte och patetiska
svängningar mellan virilt ursinne och vädjande vekhet. Det är
så levande att man emellanåt verkligen tycker sig skåda Strindberg i
ansiktet.”
”Alltså en helgjuten föreställning, som gör den utmärkta pjäsen all rättvisa.”
Nya
LänsTidningen/Nya Lidköpings Tidning
2000-10-13 Lillemor
Karlin-Flink
”Färgstark
Strindberg-tolkning…”
”…berör
med sin kvicka och humoristiska dialog och de blottlagda känslorna,
med sådan styrka tolkade av Folkteaterns skådespelare.”
________________________________________
Arbetet
Ny Tid 2000-09-18
Anders Thuresson
”Enquist
bäddar skickligt för en konflikt som redan i starten återfinns under
vars och ens hud…”
”I
Sven Andréns regi är Strindberg en av oss, lika buffligt osäker som vem
som helst. Leif Ericsson plockar ned giganten…”
”Såväl
kylan som värmen mellan spelets karaktärer är fysiskt och psykiskt
påtagligt…”
”Hos Enquist kan det oförenliga mötas.”